Vad är molnekonomi? Den ultimata guiden

För företagsledare kan molnmigrering verka som det självklara IT-valet i dagens datacentrerade värld. Men det finns inte en enkel strategi som passar alla. Fördelarna med molnet jämfört med lokala datacenter varierar från organisation till organisation. När företag beslutar sig för att migrera till molnet måste de därför överväga ett komplext utbud av praktiska och tekniska variabler, och att kunna den långsiktiga organisatoriska effekten kräver både genomtänkta analyser och en tydlig framsynthet.

Molnekonomi innebär att studera molntjänsters ekonomiska konsekvenser så att en organisation bättre kan bedöma sin situation, t.ex. tidigare utförda maskinvaruinvesteringar, molntjänstens månadskostnader och beräknade besparingar från bättre samarbete och tekniska innovationer. Nästan alla organisationer kan dra nytta av molntjänster, men de enskilda omständigheterna avgör hur och varför de ska ta steget, vilket gör molnekonomi till ett viktigt inslag i beslutsprocessen.

Vad är molnekonomi?

Molnekonomi är processen att undersöka den ekonomiska och funktionella effekten av molntjänster i en organisation. Ledningen bedömer de viktiga delarna i en potentiell molnmigrering. En molnekonomisk analys väger ekonomiska faktorer som avkastning på investeringar, tidigare maskinvaruinvesteringar och den totala driftsomkostnaden för molnet jämfört med lokala datacenter.

Utöver förväntade ekonomiska och tekniska överväganden, bör en molnekonomisk analys ta hänsyn till följande kulturella faktorer:

• Befintliga fördomar: Den mänskliga naturen gör oss alla benägna att vara partiska. Oavsett om personalen är inlåst i äldre applikationer eller känner motstånd mot ny teknik, måste organisationer skaffa insikter för att övervinna dessa fördomar och kunna genomföra en objektiv molnekonomisk utvärdering.
• Tröskelvärde för risk och belöning: Varje organisations riskbenägenhet varierar och beror på kriterier som kultur, budget och teknisk expertis. Genom att känna till en organisations normala hantering av risker/belöningar – och när den kan justeras – skapas toleranser och gränser för molnekonomiska beräkningar.
• Aktuella processer: Kommer övergången till molnbaserad databehandling att påverka processerna som driver kärnverksamheten? Om så är fallet, kommer förändringen att kräva nya utbildningar och kompetenser? Och kommer de inblandade teamen att ha den kapacitet som krävs för att hantera sådana förändringar? Svaren påverkar både längd och omfattning hos planerna för molnmigrering.

Viktiga lärdomar

• Molnekonomi är en studie av kostnader, resursanvändning och verksamhetseffekterna av en moln-IT-plattform i en organisation.
• En molnekonomisk analys undersöker om fördelarna med en molnplattform uppväger kostnaden och besväret med migrering, både på kort och lång sikt.
• En sund affärsplan för molnet innehåller delar som initialkostnader, byte från CapEx till OpEx, effekter på styrning och säkerhet samt ekonomiska fördelar med förbättrade processer.

Förklaring av molnekonomi

Organisationer som överväger molntjänster måste förstå att omfattningen sträcker sig längre än maskinvaruinvesteringar och månadsavgifter. Molnmigrering kan helt förändra både verksamheten och utvecklingen, beroende på funktioner, data och budget. I vissa fall kan organisationer ha en enklare IT-konfiguration där molnmigrering kan fokusera på att förbättra tillförlitligheten och tillgängligheten, medan andra funktioner inte påverkas lika mycket.

En vanlig molnekonomisk strategi är att bryta ner analysen i följande fyra kategorier:

• Total driftsomkostnad: En analys av den totala driftsomkostnaden för datacenter inkluderar infrastrukturkostnader, som inköp eller leasing av den fysiska byggnaden, el- och kylsystem samt nätverk. Dessutom finns det kostnader förknippade med maskinvara och programvara, personal, inklusive löner och förmåner för IT-personal, underhåll och support, inklusive programvaruuppdateringar samt energi eftersom datacenter kräver en betydande mängd el.

  I en molnmodell övergår den totala driftsomkostnaden till månadskostnaden för beräkning och lagring samt beskriver hur ändrade bemanningsbehov påverkar löneutbetalningar. En molnekonomisk analys bryter ned dessa detaljer och ger insikter i kostnader och nytta för hela organisationen.

• Effektivitetsförbättringar: Molnplattformar ger organisatoriska fördelar, som bättre samarbete och DevOps-stöd. Effektivitetsförbättringarna kan variera i både storlek och omfattning. Några exempel är snabbare datadelning mellan försäljnings- och marknadsföringsteam, nya IT-innovationer efter att ha frigjort personal från datacentret och automatisk dataintegrering i applikationer som självbetjäningsanalyser.

• Verksamhetens motståndskraft: Lokala datacenter löper en ständig risk att omvärldsproblem påverkar tillgängligheten. Naturkatastrofer, strömavbrott och till och med lokal politik om infrastruktur kan orsaka oväntade driftstopp för lokal utrustning. Molnleverantörer lägger in drifttidsgarantier i servicenivåavtalen och utformar sina affärsmodeller kring redundans, vilket ger kunderna större motståndskraft.

• Verksamhetens flexibilitet: Många olika faktorer kan leda till ändrade volymer på nätverkstrafiken, inklusive appuppdateringar och fjärråtkomst. För att absorbera detta behöver lokala datacenter ha fysiska resurser för att hantera toppbelastningar. I en molnmiljö är skalbarhet så enkelt som att uppgradera till en högre servicenivå. Detta skapar organisatorisk smidighet, oavsett om topparna är tillfälliga, till exempel vid semesterförsäljning, eller början på en betydande och varaktig tillväxt.

Varför är molnekonomi viktigt?

Molnekonomi är viktigt eftersom en molnmigrering påverkar både materiella budgetar och teoretiska skiften i verksamheten och IT-avdelningen. Det finns ingen strategi som passar alla. Varje organisation har olika interna krav och kundkrav samt unika nätverks- och maskinvarukonfigurationer. Dessutom kan vissa organisationer fortfarande ha nätverk byggda runt år 2000, där anslutbarhet är begränsat till e-post och uppladdade filer.

För IT-avdelningar ger molnekonomi en djupare förståelse för vad organisationen måste förbereda sig för på både kort och lång sikt. En molnekonomisk analys bör ge svar på följande frågor:

• Vad behöver verksamhetens interna team?
• Vad behöver kunderna?
• Kräver företagets produkter eller tjänster IT-support för sina kärnfunktioner?
• Vilka molnbaserade verktyg använder medarbetarna?
• Vilka efterlevnads- och regleringsfaktorer gäller?

Läs igenom dessa två exempel. I varje exempel måste organisationen väga in olika variabler för att korrekt kunna mäta sin molnekonomiska situation.

En liten regional hälso- och sjukvårdsgrupp: IT-avdelningen i ett hälso- och sjukvårdsnätverk måste stödja elektroniska patientjournaler, inkommande data från Internet of Things-enheter (IoT), tillgång till telemedicin och den allmänna verksamheten. På grund av integritetsfrågor gäller även vissa styrnings- och säkerhetsutmaningar. Nätverket hanterar en allmänt stabil rytm av dataförfrågningar och trafik, men måste vara förberett för nödsituationer.

Ett programvaruföretag som lanserar en spelapp: Innan appen lanseras driver utvecklings- och driftteamen den interna IT-hanteringen. Uppgifter inkluderar att underlätta kodbassamarbete och stödja fjärranslutna underentreprenörer över hela världen. Men applanseringen skiftar fokus. Nu behöver företaget servrar som kan hantera förväntade användarvolymer – och om appen blir en viral hit måste infrastrukturen vara elastisk nog att kunna hantera massiva användningstoppar.

Även om båda dessa organisationer kan dra nytta av molnet, kräver deras situationer olika strategier och olika implementeringsplaner. Utan ordentlig hänsyn till molnekonomi slösar organisationer resurser och pengar eller förblir totalt oförberedda. I värsta fall kan allt ovanstående inträffa.

Varför flyttar företag till molnet?

Utöver kostnadsbesparingar (se nästa avsnitt för mer information) ger molnmigrering tillgång till ett brett utbud av funktionella fördelar som kan öka effektiviteten inom hela organisationen. Exempel på fördelar är:

Skalbarhet: I ett datacenter är resurstillväxten, oavsett om det gäller processorkraft eller lagringskapacitet, beroende av att köpa in och integrera ny maskinvara. När efterfrågan ökar kan skaländringen som krävs för att möta efterfrågan därför bli en långsam och kostsam process. I en molnmiljö skaländras resursanvändningen efter behov, baserat på konfigurationer och servicenivåavtal, vilket gör det enklare att upprätthålla stabiliteten och funktionerna i takt med att behoven ökar.

Förbättrat samarbete: Molninfrastrukturen har bättre stöd för molnapplikationer, dataintegrering, fjärråtkomst och andra metoder för flexibel synkronisering av användare. Genom att ge enklare åtkomst till verktyg, data och kommunikationslinjer kan molntjänster avsevärt öka personalens samarbete och underlätta datadelning mellan avdelningarna.

Flexibilitet: Molnets skalbarhet gör det enkelt att hantera plötsliga toppar i efterfrågan. Om, till exempel, en app står inför ett enormt antal nedladdningsförfrågningar efter en oväntad viral händelse, kan maskinvaran i ett lokalt datacenter inte uppgraderas i tid för att tillgodose de nya användarna, som kanske inte kommer tillbaka. Eftersom moln fungerar enligt modellen att du betalar för det du använder, kan plötsliga toppar absorberas utan långsiktiga investeringar eller underhåll.

IT-produktivitet: Med molnet blir det dagliga serverunderhållet molnleverantörens ansvar. Molnmigrering minskar därför bördan av omständliga men viktiga IT-uppgifter och frigör personal till viktigare projekt som gynnar hela organisationen, till exempel styrning eller utveckling av nya produkter.

Ökad säkerhet: Molninfrastrukturen ger många datasäkerhetsförbättringar. Ur ett praktiskt perspektiv fokuserar leverantörer av publika moln hela sina affärsmodeller på att säkerställa sina kunders säkerhet och genom att lägga medel och energi där överträffas vanligen de enskilda IT-avdelningarnas säkerhet. Stora molnleverantörer har fler försvarsnivåer, större investeringar i de senaste säkerhetsinnovationerna, en bättre förmåga att rekrytera eftertraktade säkerhetstalanger och garanterar snabbare efterlevnad av de senaste regleringarna. Dessutom kör en centraliserad administration alla programkorrigeringar och säkerhetsuppdateringar för infrastruktur och applikationer både snabbt och med minimala eller inga driftavbrott.

Bättre katastrofåterställning: Molnleverantörer erbjuder ofta fler alternativ och snabbare åtgärder när det gäller katastrofåterställning eftersom deras affärsmodeller bygger på just datatillgänglighet. Större redundans, snabb felöverlämning och åtkomst var som helst, när som helst, gör att användarna kan återställa data, även i händelse av en naturkatastrof.

Vilka är de ekonomiska fördelarna med molnet?

Den totala ekonomiska fördelen med molnmigrering inkluderar de omedelbara kostnadsbesparingarna och den ekonomiska effekten av alla dess funktionella fördelar genom hela organisationen. Nedan beskrivs några sätt för organisationer att minska kostnaderna med hjälp av molnet:

Minskad totalkostnad: Med en lokal konfiguration måste en organisation budgetera för alla steg i maskinvarucykeln, från initial anskaffning till underhållskostnader och konfigurationstid. I en molnmiljö hanterar leverantören alla datacenterbehov. Leverantörens personal tar hand om byten och reparationer och befriar molnkunder från behovet av kapitalinvesteringar och löpande licens- och underhållskostnader.

Spara på immateriella tillgångar: Om din IT-personal inte belastas av underhållsuppgifter, till exempel felsökning av en problematisk server, var kan de i stället lägga den tiden och ansträngningen? Att flytta till molnet frigör dem så att de kan främja IT-innovationer i organisationen och driva förbättringar som skapar effektivitet och stabilitet.

OpEx istället för CapEx: Genom att flytta till molnet flyttas organisationsbudgetarna från en huvudsakligen CapEx-modell till en OpEx-modell. Det leder till en mer effektiv utgiftsstrategi eftersom molnbaserad OpEx-budgetering inte kräver samma långsiktiga initiala investeringar i beräkning, lagring och kapacitet – resurser som kanske aldrig utnyttjas till fullo.

Skala efter behov: När du arbetar med ett lokalt datacenter måste maskinvaran planeras efter maximal möjlig resursanvändning. Om en kommande lansering t.ex. förväntas leda till större mängder trafik måste IT-avdelningen skala upp för att möta den volymen med extra marginal. Men om appens lansering leder till mindre än den förväntade trafiken, är alla dessa omkostnader bortslösade. Molnleverantörer skalar på begäran med en prismodell där kunden betalar utifrån användning.

Viktiga användningsfall och överväganden för molnekonomi

Det finns ingen perfekt molnstrategi – varje organisation måste utveckla sin egen baserat på en utvärdering av sina behov och sin budget. Följande användningsfall kan vara till hjälp. De tar upp några av de olika områden som organisationer kan betona när de utformar en egen molnstrategi. Dessutom bör en sund molnstrategi ta hänsyn till en organisations specifika utmaningar. Vi tar upp några av dessa viktiga överväganden nedan.

Användningsfall för molnekonomi

Kostnadsoptimering: För organisationer med olika funktioner som skapar en mängd olika arbetsbelastningskrav tillhandahåller en molnleverantör flexibilitet att anpassa beräkning, lagring och andra tekniska resurser utan att behöva investera i maskinvara som kanske inte utnyttjas till fullo.

Skalbarhet: För verksamheter som startupföretag, där arbetsbelastningar växer i takt med en ökande kundbas, möjliggör molnplattformar skalbarhet så att allokerade kostnader håller jämna steg med verksamhetens behov.

Katastrofåterställning och verksamhetskontinuitet: Katastrofåterställning innebär många utmaningar för lokala miljöer. Protokoll för automatisk felöverlämning är beroende av redundant infrastruktur och fysiska omständigheter, till exempel lokala verktyg och tillgänglighet. Både driftstopp och dataförluster leder till förlorade intäkter, utöver kostnaden för reparation eller utbyte. Molnleverantörer erbjuder stabilitet och tillgänglighet enligt aktuella servicenivåavtal.

Digitala initiativ: Molnet främjar en mer effektiv utvecklingscykel tack vare tillgängligheten av kapacitet på begäran. Utvecklare av programvaror och mikrotjänster kan fokusera på applikationen i stället för på resursanvändning, lagringsutrymme och beräkningsfunktioner. Allt detta leder till kortare tid till marknaden, vilket leder till högre intäkter.

Fjärrarbete och fjärrsamarbete: I en molnmiljö kan anställda ha fjärråtkomst till applikationer och databaser för att underlätta hybridarbete. Detta ger inte bara medarbetarna större flexibilitet, utan samarbetet blir också enklare med delade applikationer och synkroniserade datakällor.

Viktiga överväganden för molnekonomin

TCO: Även om molnet frigör organisationer från många datacenterkostnader bör de utvärdera migreringskostnaderna, inklusive potentiella driftavbrott. För att beräkna den löpande totala driftsomkostnaden bör organisationer koppla beräknade månadsavgifter med löpande kostnader för ledning och säkerhet.

Säkerhet och regelefterlevnad: Medan molnleverantörer hanterar den underliggande infrastrukturen behåller organisationerna ansvaret för sina data och enheterna som används för att få åtkomst till molntjänsterna, oavsett om det gäller datorer, IoT-slutpunkter eller smartphones. Att säkerställa datasäkerhet och regelefterlevnad och hantera dataintegrering hör till IT-teamens ansvarsområde.

Leverantörsinlåsning: Det kan vara enkelt att migrera från lokala applikationer till molnet eftersom många leverantörer använder standardstrategier och standardprocesser. Men att gå från, till exempel, AWS till Google Cloud eller Oracles molninfrastruktur är en helt annan sak. Leverantörsinlåsning beror ofta på begränsningar som proprietära dataformat, applikationer låsta till specifika arbetsflöden och affärsprocesser som blir beroende av specifika applikationer.

Kompetens och utbildning: För IT-team som har byggt sina uppgifter kring underhåll och hantering av lokala datacenter skapar molnhantering nya utmaningar som kräver utbildning. Organisationer måste investera i att förse sina IT-team med lämpliga utbildningsresurser och upprätta rimliga förväntningar på övergångsperioden.

Datastyrning: Organisationer måste ha en kontinuerlig styrningsstrategi för att säkerställa att arbetsbelastningarna uppfyller nödvändig regelefterlevnad samtidigt som de hanterar användaråtkomst via identiteter och roller. Eftersom både interna och statliga bestämmelser ändras kräver styrningen en kontinuerlig investering av både tid och pengar för att data ska förbli säkra.

Ta fram en affärsplan för molnekonomi

För att få ett godkännande för molnmigreringsprocessen måste organisationer ta fram en affärsplan som uppfyller deras specifika behov. Ett myndighetskontor kommer att ha andra behov än ett litet nystartat teknikföretag eller ett etablerat företag med äldre databaser. En molnmiljö ger troligtvis mer flexibilitet samtidigt som den minskar kostnaderna under nästan alla omständigheter, men fördelarna beror på utförandet.

För att skapa en lämplig affärsplan för molnekonomin bör organisationerna överväga följande frågor:

Vad kostar vårt befintliga datacenter? För att komma igång måste organisationer utvärdera maskinvara, programvara, underhåll och driftkostnader för sina befintliga datacenter. Tekniska resurser, licenser, regelbundna reparationer och underhåll samt personalkostnader läggs ihop till en siffra som fungerar som ett riktmärke i en molnekonomisk analys.

Hur svår kommer migreringen vara? Den första migreringen till molnet skapar ett antal kostnader som är unika för varje organisation. En organisation med befintliga databaser och interna nätverk kommer sannolikt få en enklare migrering än ett företag som baserar sina intäkter på en större kundbas som hämtar databasposter via en app. Migreringen kan ske gradvis, utföras i etapper eller i ett svep med planerade driftstopp och en säkerhetskopieringsstrategi på plats. Organisationer måste räkna med engångskostnader för migrering, inklusive tid för att testa appar i den nya infrastrukturen. Har du många anpassade eller egenutvecklade applikationer som måste flyttas till molnet?

Vad blir månadskostnaden för molnet? När migreringen är klar kan organisationerna börja undersöka beräknade månadskostnader baserat på en kombination av historisk användning och kommande aktivitet. Utöver leverantörsuppskattningar för månadsavgifter bör budgetprognoserna omfatta relaterade kostnader som förvaltningstid, utbildning och styrning.

Hur kommer detta förbättra organisationens processer? Om en molnmigrering sänker månadskostnaderna är det ett bra argument att genomföra en sådan övergång. Beslutsfattare bör dock se bortom siffrorna för att fullt ut förstå förändringens omfattning. Förbättrat samarbete, maskininlärningsfunktioner, förbättrade processer och högre säkerhetsnivåer är bara början. För utvecklare och ingenjörer kan molnet accelerera lanseringar samtidigt som det möjliggör mikrouppdateringar i stället för stora omfattande uppdateringar. För driftteamen erbjuder molnet enklare sätt att ena och dela data, vilket gör att olika grupper kan få insikter på begäran. I affärsplanen för molnekonomin måste organisationer ta hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av dessa förbättringar som en del av sina långsiktiga prognoser.

Misstag att undvika med molnekonomi

Även om det stämmer att en molnmigrering ger många fördelar kräver de nya molnekonomierna genomtänkta åtgärder, smart beslutsfattande och kontinuerlig övervakning. Annars kan vanliga misstag uppstå, som följande:

Antaganden om att ekonomin inte utvecklas: De besparingar som ackumulerats under den första veckan, månaden eller till och med året återspeglar inte nödvändigtvis långsiktiga ekonomiska prognoser. Molnekonomi som helhet tar många olika variabler i beaktande, inklusive kortare utvecklingstid och nya molnbaserade funktioner. Genom att begränsa molnekonomins omfattning till omedelbara maskinvarufördelar skapar organisationer felaktiga prognoser som påverkar affärsplanen för molnet negativt samtidigt som de missar ytterligare möjligheter.

Prognoser baserade på historisk användning: Molnbudgeteringen bygger på en användningsbaserad modell, men organisationer som bara förlitar sig på historiska användningsmönster kan vara oförberedda på att hantera aktivitetstoppar. Historisk användning bör endast vara en av flera datapunkter som beaktas i prognosbudgetar. Säsongsvariation, frekvensen av versioner och uppgraderingar, publicerings- och marknadsföringskampanjer och andra faktorer kräver också noggrann planering av molnresurser.

Att hantera alla molndelar på samma sätt: Beräkning, lagring och andra infrastrukturelement har troligen olika prioriteringar för varje organisation. IT-teamen bör identifiera sina prioriteringar och omfattningen av sina resurser för att förstå vilka delar som drar mest nytta av skalbarheten och elasticiteten i en molnmiljö.

Lägga alla data i molnet: Vissa applikationer tjänar inte på att finnas i molnet. I dessa situationer skapar migrering av appen ytterligare arbete och kostnader när det kan vara enklare och mer kostnadseffektivt att behålla den befintliga lösningen. Organisationer bör utvärdera alla sina potentiella arbetsbelastningar för att identifiera vilka som kan och bör förbli som de är, för lägre kostnader och bättre resurseffektivitet.

Hur kan Oracle hjälpa till med molnekonomin?

Om din organisation har definierat en molnbudget, undersökt driftfördelar och övervägt potentiella innovationer, är nästa steg att utvärdera olika molnleverantörer. Oracles molninfrastruktur (OCI) gör molnmigreringen enkel och levererar högre prestanda, lägre kostnader och mer kraftfulla integreringar mellan data- och säkerhetssystem.

OCI tillhandahåller en flexibel och skalbar grund som sänker avgifterna för utgående data och eliminerar överraskningar vid fakturering. Därtill finns en svit med färdiga applikationer som snabbar upp utvecklingscyklerna, genererar djupare affärsinsikter och förbättrar verksamheten.

Vanliga frågor om molnekonomi

Vilka är de fyra grundpelarna i ett ramverk för molnvärden?

Det här är de fyra pelarna i ett ramverk för molnvärden.

• TCO: Besparingar som kommer från att minska maskinvarukostnader och omkostnader och byta till en användningsbaserad modell.
• Effektivitet: Snabbare utveckling, ökat samarbete och andra operativa fördelar som förbättrar en organisations effektivitet på lång sikt.
• Motståndskraft och återhämtningsförmåga: En bättre upplevelse tack vare bättre nätverksprestanda, förbättrad katastrofåterställning och högre och mer stabil tillgänglighet.
• Smidighet: Möjligheten att lansera med mikrouppdateringar, skala efter behov och förkorta utvecklingscykeln. Faktorer som leder till bättre affärsmöjligheter.

Vad är en molnekonom?

En molnekonom är någon i en organisation som tittar på de konkreta och teoretiska fördelarna med molninfrastruktur. Deras undersökningar sträcker sig från praktiska kostnadsbesparingar på maskinvara till beräknade besparingar från accelererade arbetsflöden och ökat samarbete.

Vilken molnmodell är mest ekonomisk?

Molnleverantörer erbjuder vanligtvis både offentliga och privata modeller. Mellan dessa två är den offentliga typen enklast att implementera, både vad gäller funktionalitet och kostnad. Privata moln kräver mer hantering och initial konfiguration. Men organisationer kan också använda hybridmodeller för att koppla samman offentliga och privata system. Hybridmolnens ekonomi varierar och faller ofta någonstans mellan det offentliga och privata molnet när det gäller kostnad.

Vad är skillnaden mellan FinOps och molnekonomi?

Dessa två termer är ibland utbytbara, men det finns faktiskt en skillnad mellan FinOps och molnekonomi. FinOps refererar vanligen till finansmolnverksamhet, men används ibland för att mer allmänt referera till organisationens ekonomiska verksamhet. För moln refererar FinOps till hanteringen av molnintegrering och användning i en organisation, inklusive molnets kulturella påverkan. Å andra sidan undersöker molnekonomin bara den ekonomiska aspekten, inklusive den totala driftsomkostnaden och de ekonomiska effekterna av förbättrade processer.